Äntligen kan jag köpa en objektiv moral billigt! - Backend Media
Not another planning blog: Utsikt från 18:e våningen
Medborgarmedverkan « Anna Serner
Blogga proffsigt med Wordpress - IDG.se
En timme om dagen: Discoavgiftens lärdom till musicbranschen idag
Uppkopplat » Blog Archive » Har vanligt webbsök nått sin topp?
Under det senaste året har den så kallade jaikububblan växt fram. Det är en samling hängivna användare av mikrobloggtjänsten Jaiku. Tillsammans har vi skapat en slags branschgemenskap som gått tvärs mellan yrkesroller, hierarkiska positioner och geografisk placering. Deltagarna är allt från startup-entreprenörer och kodknackare till sökoptimeringsspecialister, webbjournalister och bloggare. Det som vi alla har gemensamt är fascinationen för nätets möjligheter och en nyfikenhet inför nya människor.
När jag blev tillfrågad om att göra en bloggintervju med Googles starka namn i Sverige - Stina Honkamaa (vd) och Nicklas Lundblad (europeisk policy manager), så var min första reaktion att dra med jaikububblan på tåget. Sagt och gjort. I en jaikutråd bad jag bubblan bidra med frågor att ställa till Google. Här är resultatet: En kollektivt genomförd intervju med Jaiku som arena och Googles favoritblogg bisonblog som distributionskanal. Enjoy.
Fredrik Wass: Hur mycket har egentligen Google i Sverige att säga till om när det gäller strategiska beslut? Är det inte väldigt mycket av en säljorganisation?
Stina: Alla strategiska affärsbeslut som gäller den svenska marknaden fattas i Sverige och organisationen är nog mycket mer decentraliserad än de flesta föreställer sig. Men visst, Google startade i USA och vårt huvudkontor ligger i Mountain View, så mycket av strategin föds där.
Vad är den största utmaningen för dig som Sverige-chef för Google?
Stina: Att få ännu fler företag, både stora och små att våga prova och lära sig fördelarna med att använda internetoch sökordsmarknadsföring som en naturlig del av sina marknads- och försäljningsstrategier.
Nicklas, hur arbetar du i relation till Google Sverige med tanke på din "europeiska roll"?
Nicklas: Jag jobbar nära ihop med Google Sverige och Google i de andra länder som jag arbetar med. Det är en absolut förutsättning att vi policyfolk jobbar ihop med våra nationella organisationer, vi finns till för att
stödja dem. Sen försöker ju vi arbeta med och förstå europeisk IT-politik också och då är det viktigt att inse att det finns ganska stora skillnader mellan EU-länderna.
Michael Zackrisson: Jag vill veta vad Google i Sverige tänker göra för att tvätta bort bilden av sig själva som den elaka övervakande storebrorn. För det är ju fortarande bilden hos många Svenssons. Eller bryr ni er inte om det?
Nicklas: Jag tror faktiskt inte att det där stämmer. Jag tror att många användare tycker att vi gör ett bra jobb i att berätta om hur vi arbetar bland annat med skydd för den personliga integriteten på internet. Saken är ju den att vi inte bara vill bry oss, vi måste! Vi har byggt våra tjänster så att de är så öppna som möjligt och om våra användare tycker att vi är elaka kan de snabbt byta tjänst och det vet vi. Inget företag kan i längden överleva om dess kunder tycker att det är ett elakt företag, och dessutom vill ju ingen arbeta för elakt företag heller. Nyckelorden för oss när det gäller den här frågan är transparens - att vi berättar vad vi gör - och att ge användaren verkliga val, inte bara valet att inte använda våra tjänster.
David Dworsky: Har Google som företag ett socialt/etiskt ansvar och i så fall på vilket sätt?
Stina: Visst har vi ett socialt och etiskt ansvar, det är därför vi har vårt motto "Don't be evil" som en sorts påminnelse. Detta går t ex igenom att vi alltid utgår från våra användare i allt vi gör. Ett sätt är att möjliggöra för dem att ta sitt ansvar genom att ha full insikt och valfrihet vad gäller våra produkter. Ta till exempel integritetsdiskussionen om Street View där vi försöker göra en tjänst som ska ge en bättre kartupplevelse men som också har implikationer för de människor som hamnat på bilderna. Vi arbetar nu hårt med att ta fram de tekniska lösningarna för att personer inte ska kunna identifieras. Vi har också lagt till en flaggningsfunktion så att om man hittar ett foto som man inte vill ska ligga uppe så kan man meddela oss och så tar vi ner den. Vi gör även andra saker som te x att vi investerar i miljövänlig teknik, försöker vara en bra arbetsgivare, öppnar för innovatörer, deltar i organisationer som One Lap top Per Child, sätter av en del av vinsten till Google.org och faktum är att inom Google diskuterar vi ständigt olika etiska konsekvenser av våra projekt och handlingar, det är en del av att arbeta här. Det är egentligen därför vi har mottot "don't be evil" - för att se till att den diskussionen lever.
Vem ser ni som er främsta konkurrent?
Stina: De två entreprenörerna i ett garage någonstans. Det är där nästa stora grej kommer hända, tror vi.
Andie Nordgren: Hur skiljer sig Sverige från andra marknader för Google? Annonserar vi till exempel mer eller mindre, eller gillar vi någon särskild tjänst extra mycket?
Stina: Ja, det här är intressant! Det här är ett av de områden som har varit mest slående för mig när jag har satt mig in i Google Sverige och vår marknad här, jämfört med den i till exempel USA. I Sverige har vi högst bredbandspenetration i världen (tillsammans med Korea), vilket förstås är en av anledningarna till att svenska internetanvändare spenderar väldigt mycket tid online, använder sökmotorerna alltmer, shoppar online mer och mer osv. Men, däremot har inte annonsörerna ännu hängt med i den här utvecklingen: Bara 13% av reklaminvesteringarna i Sverige går till internetannonsering, medan motsvarande siffra i USA är hela 30%. Det betyder förstås att det finns en enorm potential för annonsörer i Sverige: kunderna finns på
internet, och nästan alla börjar sitt surfande via en sökmotor.
Joakim Lind: Hur stora ska Google bli?
Nicklas: Lagom? Nej, skämt åsido: vi vill fortsätta att utvecklas, men vi kommer att göra det tillsammans med alla andra företag i IT-sektorn. Vi är ju bara i början av informationssamhället och möjligheterna är fantastiska. Sedan finns det ett annat svar på den frågan, vi har varit inne på det tidigare: aldrig så stora att vi slutar att skapa nya öppna lösningar och tjänster.
Lars Iselid: Vad är Googles ambitioner med Sverige?
Stina: Vi har samma ambitioner här som på andra ställen i världen: Vi vill ge våra användare den bästa upplevelsen de kan ha på nätet oavsett i vilket land de bor.
Vad händer med Marratech?
Stina: Marratech utvecklade ett videokonferenssystem som vi var intresserade av och köpte. Det är nu grunden till det Google utvecklingskontor som har byggts upp i Luleå. Delar av Marratech finns kvar som självständigt bolag men vilken verksamhet de har är det bättre att de svarar på.
Hur mycket ansträngningar läggs ner på att stoppa sökmotorspammet på svenska Google?
Stina: Målet är att inget sökresultat skall upplevas som spam, förstås. Det arbetet är globalt och en ständigt pågående uppgift för oss. Så...svaret blir: vi fokuserar stenhårt på att sök ska förbli en stark och bra tjänst, överallt.
Marcus Westberg: Hur många är det som jobbar med spam-rensning (resultatskvalite) av Google´s svenska index?
Stina: Just att berätta hur många som arbetar med olika saker är litet känsligt ur konkurrenshänseende, men som jag skrev ovan så är resultatkvalitet och sök vår första prioritet. Sök är och förblir vår styrka även i Sverige.
Vilka myndigheter/företag har tillgång till statistik på de mest sökta orden och andra sökvanor från Sverige?
Stina: Det finns flera olika undersökningsföretag; till exempel ComScore som ger ut sådan statistik och vidare tittar ju t ex World Internet Institute på svenskarnas vanor på nätet. Google delar inte med sig av information om enskilda användares sökvanor. Däremot kan du gå in på tjänsten Trends www.google.se/trends och titta själv hur det ser ut för olika ord i jämförelse med andra och var i världen man söker mest på olika ord i aggregerad form.
Lars Erlandsson: Har ni nått jobb till mig?
Stina: Titta efter på http://www.google.se/jobs!
Tomas Seo: Gäller Googles jobba-på-egna-projekt-en-dag-i-veckan-policy för alla som jobbar där eller bara för en viss typ av utvecklare? Dvs även städare, säljare och dylikt? Och måste projekten godkännas eller är det verkligen så fritt som ryktet säger?
Stina: Alla Googles heltidsanställda kan använda 20% av sin tid till eget projekt. Hur man använder den tiden - 1 dag i veckan, 1 vecka i månaden etc beror på hur projektet ser ut och den anställdes preferenser. Även om det kanske främst är en utvecklarorienterad idé - vill vi ju att så många som möjligt själva ska komma med kreativa projekt som är bra för Google. Då ska det inte spela någon roll om du arbetar med marknadsföring eller teknik.
Michael Zackrisson: Varför är svenska Google News så sunkig? Finns några ambitioner att göra den mer heltäckande? Och att t ex. låta användare söka i flera olika språk? Clas Rydergren: Det vore intressant att höra hur ni ser på utvecklingen av Google News Sverige utan samarbete med TT.
Nicklas: Meh! Sunkig? Det tycker inte jag den är, men okej, jag är ju partisk. Tricket är ju att en nyhetsaggregator blir ju bättre ju fler källor den har och det där kan växa över tid. Vi utvecklar den även
genom olika samarbeten. Om vi har missat någon bra nyhetskälla får ni gärna tipsa om den så att vi kan lägga in den och göra tjänsten ännu bättre.
Niclas Strandh: Varför är Googles svenska edition (när man har svenska som inställt språk) mer moralisk by default och inte möjligt att ändra som i den engelska? Varför är Google.se så tvingande?
Nicklas: Okej, vår ambition är, som det heter, att lansera alla funktioner och tjänster i alla länder, men detta sker inte alltid samtidigt utan lite i mån av kapacitet och resurser. Safe search (som gör att man kan ställa in graden av filtrering av resultaten) är en sådan funktion som ännu inte är lanserad i Sverige utan idag är den satt på en standardinställning.
Tom Sundström: Varför är localization så starkt styrt av enligt IP-adress? Finland är till exempel officiellt tvåspråkigt, men i praktiken är finska betydligt starkare. Google väljer förstås att göra google.fi finskspråkig som standard pga att jag har finsk ip. Men de väljer även att styra google.com, dit jag går för att jag vill prata engelska, till google.fi. IP-adressens nationalitet verkar vara allt som räknas. Tar jag t.ex. min dator som är inställd på finsk nationalitet och har engelskspråkig webbläsare så får jag ändå google.se på svenska när jag åker över till Sverige och surfar till google.com.
Stina: Intressant! Vi skall skicka vidare detta! Det här är bra feedback som jag hoppas att vi kan ta tillvara.
Karl Skarman: När får vi Google Gears i Google Apps i Sverige?
Stina: Det vore att fuska att berätta det. Vi skvallrar aldrig om våra lanseringar i förväg, men Googles ambition är att släppa alla våra tjänster på alla våra marknader. Redan nu kan du ladda ner Google
Gears API och på så sätt använda det t ex ihop med Google Docs - informationen finns dock bara på engelska (http://gears.google.com/).
När är första mobilen med Android tillgänglig för oss svenskar?
Några diskussioner med operatörer eller hårdvaruföretag på g? Nicklas: Oj, det var en intressant fråga. Vi berättar inte om eventella diskussioner med operatörer och så, förstås, men Sverige är ju en stark marknad på mobilsidan. Ni har väl sett artiklarna om svenska Tat?
Hur skulle ett eventuellt uppköp från Microsoft av Yahoo påverka den svenska marknaden/er arbetssituation?
Nicklas: Företagsledningen har sagt att vi är glada att affären inte blev av, såg jag. Jag är inte säker på att ett sådant eventuellt uppköp skulle påverka vår situation så mycket just i Sverige, det är mer en global fråga.
Varför fungerar Googles produkter så dj**la bra hela tiden? (jämfört med dom flesta andra nättjänster som får växtvärk och skalproblem titt som tätt)
Stina: för att vi bryr oss om vad ni tycker och hela tiden försöker
utvecklas! Och för att vi har grymt smarta tekniker...
Erik Hellman: Vilken RIA-teknik ser Google som en vinnare? Flash, Silverlight, JavaFX o.s.v.?
Nicklas: Ehm...okej, jag erkänner min okunskap här. Vi kanske får fixa
en bloggintervju med en tekniker?
Johan Bryggare: Använder ni själva några andra sökmotorer när ni letar information på nätet?
Nicklas: Nej. (Viskar till Stina: det var väl rätt svar?) Stina nickar.
Några frågor från jaikububblan rörde Jaiku. De kommenterar Nicklas så här:
Nicklas: Alla Jaikufrågor får vi lämna walk-over på; vi vill inte föregripa Jaikuteamets arbete. Sorry! But stay tuned.
En påhittad undersökning som bevisar påhittade samband. Via Kullin hittar jag ett fantastiskt roligt men samtidigt tragiskt klipp med Bill O'reilly som ger oss ett av många exempel på sin minst sagt kreativa journalistik (obs, ironi). Det bästa i hela klippet är när en av intervjupersonerna säger "I just came back from Stockholm a couple of weeks ago and I didn't hear anything about people not getting married". Al Franken kommenterar.
Gänget på Manolo.se var hemliga om köpeskillingen när de blev uppköpta av Egmont häromveckan. Och det spekuleras vilt om Blondinbellas påstådda miljonintäkter från bloggandet. Både mediebyråer och annonsörer kliar sig i huvudet när de ska försöka sig på att mäta bloggarnas genomslag på samma sätt som traditionella medier. Förhoppningsvis kommer de fram till samma slutsats som jag; Det går inte att mäta på samma skalor. Men det är kul att försöka! Bloggvärde.se är en ny tjänst skapas av Jonas Lejon. Genom bland annat statistik från sökmotorn bloggz.se, pagerank och inkommande länkar värderar tjänsten hur mycket en blogg är värd i kronor. Det roligaste är nästan ansvarsfriskrivningen:
"Det värde som beräknas behöver inte ha något med verkligheten att göra. Då denna beräkning görs med tränade apor är det svårt att uppskatta ett exakt värde"
Testa din egen eller en annan blogg här.
Som rubriken i det här inlägget antyder beräknas Bisonblog vara värd 360 946 kr.
Här är de fem högst värderade bloggarna på Bloggvärde.se sedan tjänsten startade.
deep.edition 1 513 277 kr
the real mymlan 914 335 kr
Discobelle.net 570 747 kr
Researcher 545 340 kr
gordon & jag 381 954 kr
Ny lista, uppdaterad 2008-05-12
| federley.blogspot.com | 1 851 903 kr | |
|---|---|---|
| Beta Alfa | 1 704 089 kr | |
| Oscar Swartz :: Texplorer | 1 527 888 kr | |
| deep.edition | 1 513 277 kr | |
| Schyffert | 1 343 224 kr |
Bortom alla sociala tjänster och "killer apps" finns ett fundament, ett tekniskt ramverk som gör allting möjligt. Och i Sverige finns ett gäng personer som både internationellt och nationellt drar i trådarna för att allt ska fungera så bra som möjligt. Läs Joakim Jardenbergs hyllning av en person i den innersta kretsen - Patrik Fältström.
"Och i dessa tider av full rulle i bubblan, med Jaiku hit och Bambuser dit så är det lätt att glömma att det finns ett lager till. En bottenplatta, ett fundament, där ett dedikerat gäng sliter hårt för att att allt det roliga ska funka. Jag tycker vi lite oftare borde skänka en tanke till Patrik och hans likar. Utan dem hade det inte varit det minsta skoj, det här med internet. Thanks!"
På bloggen Grossessan har besökarna sedan två år tillbaka kunnat läsa om mode och skönhet kopplat till graviditet. Nu tar gänget bakom bloggen konceptet vidare och flyttar in på tidningen Mamas sajt.
Anna Kågedal, Malin Essen och Rebecca Crusoe står bakom bloggen och kommer att fortsätta skriva inlägg även i framtiden. Eftersom jag hyr kontorsplats i samma rum som Rebecca tog jag ett snack med henne om bloggflytten.
– Vi har märkt att vi har stort genomslag i målgruppen. Det finns inte riktigt några konkurrenter. Vi tycker att Mama är den ultimata plattformen för Grossessans budskap. Vi vill prata mode, stil och inte massa vällingkladd, säger Rebecca Crusoe.
Bloggförfattarna kommer nu att satsa på fler bilder, intervjuer och teman. Grossessan ska fungera som en inspirationskälla och tidsfördriv för gravida, medgravida, modeintresserade och andra nyfikna.
– Det går att skriva om barn- och graviditetsrelaterade ämnen utan att raljera om hur man är trött, fläckig och inte har gått på bio på hundra år, säger Rebecca Crusoe.
Idag presenterade rekryteringsföretaget Hammer & Hanborg sin undersökning Kommunikatören 2008. Anton Abeles upprop mot gatuvåld via Facebook har utsetts till årets viktigaste kommunikationsinsats i konkurrens med bland annat Al Gore, Läkare utan gränser och Operation kvinnofrid.
– För att nå så många som möjligt valde jag att kommunicera via Facebook, vilket var, och är, ett bra sätt att nå folk på. Där folk samlas händer det grejer, och det är ofta bäst att utnyttja det senaste, säger Anton Abele, i ett pressmeddelande från Hammer & Hanborg.
Undersökningen, som hade 3100 respondenter, visar också att Ikea är kommunikatörernas drömarbetsgivare samtidigt som möbeljätten får utmärkelsen Bäst på kommunikation. Google hamnar på femte plats över drömarbetsgivare.
Vad är egentligen definitionen på en bra kommunikationsinsats undrar jag. Det måste ju vara kopplat till syftet och målet och hur väl det uppnåtts. Av de som var nominerade till priset bästa kommunikationsinsats kan jag konstatera att Anton Abeles insats var lyckad när det gäller mediegenomslag. Och som jag förstått det visar statistiken även en viss nedgång i antalet anmälda våldsbrott i Stockholm efter demonstrationen. Å andra sidan kan jag tycka att Al Gores jobb med att sätta miljöfrågorna på hela världens massmediala agenda – samtidigt, spelar i en tyngre liga. Vad tycker du?
Här är de nominerade till priset Årets kommunikationsinsats:
Böcker är den nya musiken, och författarna de nya superstjärnorna. Vad är det som hänt och varför är litteratur hetare än någonsin?
(Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Studentliv.)
Internet har förändrat villkoren för bokförsäljare världen över med den amerikanska bokjätten Amazon längst fram i säljarledet. Men det är något mer på gång. Boksläpp är ibland lika heta som konsertbiljetter och i tv-sofforna bereds plats för den nya tidens superkändis – författaren.
– Det är en tydlig förändring. De senaste tio åren har intresset för författare och bokbranschen exploderat. Idag läser du många artiklar om litteratur i vanlig media som förut kanske bara publicerades i vår branschtidning, säger Anna Tillgren, pr- och informationsansvarig på Albert Bonniers förlag.
Vad beror vår fokusering på böcker och författarskap på?
– Jag tror att det är många faktorer som samverkar. Att man har ett större intresse för författare måste rimligtvis vara kopplade till att bokförsäljningen ökat. Och idag säljs det böcker på helt andra ställen. Lastbilschaufförer byter ljudböcker på bensinmackar och du kan köpa böcker på Ica, säger Anna Tillgren.
En sak som förändrat hur läsarna får nys om nya boktitlar är genombrottet för sociala medier i form av till exempel bloggar. På Albert Bonniers förlag använder man sig av de nya kanalerna i marknadsföringen. Men bara de stora är intressanta.
– Bloggen ser vi som ett medium, precis som en tidning. Det måste vara en stor blogg eller community, annars blir det ohållbart för oss. I USA skickar vissa förlag inte ut recensionexemplar längre, utan hänvisar till bloggvärlden. Men så ser det inte ut i Sverige än.
Bokhora.se utger sig för att vara Sveriges största litteratursajt och har fått stor uppmärksamhet för att ha tagit sig in i litteraturkritikens finrum med sin entusiastdrivna blogg, driven av fem kvinnor. Och nätet har bidragit med mer än bara en ny försäljningskanal för förlagen.
– Många ser läsning som en ensamhobby, men via nätet blir det socialt. Även om det fanns bokklubbar förr så var det svårare att hitta varandra, säger Johanna Ögren, en av grundarna av Bokhora.se.
Förutom att blogga flitigt anordnar Bokhora-gänget olika aktiviteter med koppling till böckernas värld. Bland annat har de flera gånger arrangerat bokkollo. Då åker ett gäng lästokiga människor iväg tillsammans och pratar böcker, samt läser förstås. Och från att ha varit ett entusiastprojekt har Bokhora.se blivit en maktfaktor i den svenska litteraturbranschen.
– Alla förlag och bokhandlare känner till oss. Vi har även hört rykten om att butiken Pocket Shop skyltar med de böcker vi skriver om, eftersom de vet att de kommer vara efterfrågade. Maktfaktor har en negativ klang, men det är kul att vara med och påverka, säger Johanna Ögren.
Enligt Johanna tycker många läsare att traditionell litteraturkritik kan vara för krånglig.
– Det finns fördelar med att vi inte är traditionella recensenter. Vi ”talar med bönder på bönders vis”. Vi märker också att besökarna inte vågar kommentera när vi analyserar för mycket i våra inlägg.
Boktips till studenter från Johanna Ögren:
– Är du trött på kurslitteratur? Läs då Mats Strandberg. Han är duktig inom sin genre. Dannyboy och kärleken av Daniel Åberg rekommenderas också. Den handlar om den fina fumliga kärleken och ger inspiration att plugga mer!
Då har det gått en vecka och det är dags för nästa bisonlänkar-inlägg. Läs även förra veckans inlägg med mer information om upplägget.
Marrakezh
- e-handelssajten med bara en produkt om dagen.
Trendwatching.com ECO-ICONIC, ECO-EMBEDDED, ECO-BOOSTERS
- Miljö är den nya statussymbolen
älskade dumburk: Journalism for dummies
- ibland blir det bara fel.
Europe Is Searching For Its Silicon Valley
- Techcrunch om Europas Silicon Valley
Resumé: La Redoute polisanmäls för miljöbrott
Publisher Tested the Waters Online, Then Dove In - New York Times
sidea.se/emanuel » Konsumera till döds
- Emanuel filosoferar
Söndagscred: Kristin Heinonen och Tomas Wennström · Mindpark
What's next-gänget får välförtjänt beröm
Andie's Log - Nej, ungdomarna är inte dumma i huvudet
Idag stod det klart att modebloggen Manolo.se köps upp av Egmont Tidskrifter, som även äger modetidningen King. Tidigare har Manolo.se samarbetat med Sydsvenskan om annonsförsäljningen, men nu kommer Egmont ta över hela ansvaret.
Jag letade upp Björn Jeffery, en av grundarna av Manolo, för några kommentarer kring uppköpet via msn.
Hallå där, hur känns det?
– Det känns jättekul! Vi har jobbat med det här ett tag, och det här känns som rätt steg att ta.
Var det här målet när ni en gång grundade Manolo?
– Vi startade Manolo.se 2004, långt innan hypen med modebloggar var igång. Jag tror inte att nån av oss hade tänkt sig en försäljning då. Det var bara rätt tid att börja skriva om manlig fåfänga, och bloggformatet kändes helt rätt.
Enligt uppgift omsatte Manolo mer än en halv miljon under 2006. Hur mycket betalade Egmont för sajten?
– Vi har valt att inte kommentera köpeskillingen.
Är ni nöjda med vad ni fick?
– Vi är jättenöjda med hela affären. Det var jätteviktigt för oss att vi fick en ägare som förstod vår målgrupp, och som inte ville förändra Manolo.se märkbart mycket. Egmont, genom ägandet av King, är precis den ägaren. Den kommer att leva kvar som en självständig produkt framöver också.
Hur länge har ni förhandlat med Egmont?
– Vi har förhandlat ganska länge. Vi var överens om att det skulle passa oss båda med en sån här typ av affär så det var mest formalian som tog tid.
Tror du att det finns fler bloggar som skulle kunna bli uppköpta av de större mediebolagen
– Absolut, jag tror att alla större medieföretag tittar i bloggosfären faktiskt. Starka röster slår alltid igenom, men det som ofta saknas är bra annonsförsäljning. Det är där medieföretagen kan hjälpa till. I USA såldes tre av Gawkers bloggar nyligen till exempel.
Vad är ditt tips till andra bloggare som känner att de vill casha in på sitt bloggande?
– Till att börja med ska man nog bara blogga om sånt man tycker är kul - det blir sällan bra annars. Så det är en förutsättning. Men det bör vara ett ämne som har annonspotential för att det ska gå. När vi startade Manolo.se var vi i princip ensamma om att skriva om manligt mode på det sättet, och det gjorde så klart oss till en intressant kanal för alla som ville nå de nya fåfänga männen.
Läs även en mer utförlig artikel av Simon Bendelin på Internetworld.
Erick Schonfeld på den Twinglyälskande bloggen Techcrunch har besökt The Next Web i Amsterdam och beskriver hur de uppfattar entreprenörsklimatet i Europa. Olika lagstiftning, kulturer och ekonomiska förutsättningar gör att egenskaperna hos startupföretagens tillväxtmiljöer skiftar. Det är billigt att hyra kontor i Berlin, pengarna finns i London och det är bra väder i Barcelona. Slutsatsen som Techcrunch drar är att Europas Silicon Valley inte är en plats utan en moln, en bubbla, eller ett sätt att tänka. Och det är ju precis det nätet är bra på.
"När Europa letar efter sitt eget Silicon Valley kan det visa sig att det dyker upp som ett sätt att tänka snarare än en plats. Sanningen är att Europa kanske inte behöver ett ensamt Silicon Valley eftersom affärerna har blivit så spridda. Även om några Silicon Valley-chauvinister skulle misstycka, så är idén om att samla all talang och allt kapital i en enda region väldigt mycket 1900-tal för många Euro 2.0-entreprenörer."
Läs hela inlägget på Techcrunch.
[Tipstack: Erik Starck]
Judith Wolst har ambitioner. Genom att döpa sin blogg efter hur mycket tid hon tänker lägga på att blogga visar hon att hon menar allvar med sin En timme om dagen. Och redan efter några veckor har jag vant mig vid regelbundna och läsvärda inlägg och tips om allt från hjärnforskning och social shopping till vänskapsvaluta och Magnus Uggla. Det är ovanligt med e-handelsbloggar överhuvudtaget. Dan Nilsson och Urban Lindstedt är ofta läsvärda, om än ganska opersonliga. Judith Wolst tar ett lite bredare perspektiv än bara e-handel när hon beskriver innehållet:
"Jag skriver om e-commerce, adwords, affiliate, seo, viral marketing, blogging, participation, peer product reviews, mulit-channel selling, analytics mm. Kreativitet och humor!"
Judith Wolst är marknadschef på e-handelssajten Sidandsally.com (med förre Googlechefen och nuvarande Glifechefen Johan Kinnander som vd) till vardags och förhoppningsvis orkar hon hålla samma tempo på sin blogg även i framtiden. Den resan vill jag följa.
Kanske är du sedan länge bekant med den sociala bokmärkestjänsten Del.icio.us. Det är en tjänst som låter dig skapa och dela länkar med andra via nätet. Jag har använt tjänsten ganska länge och du som följer mig på Jaiku eller orkar med att skrolla ner en bit här på bloggen har redan sett många av de länkar jag sparat. Men för att inte alla länktips ska falla i glömska kommer jag hädanefter att publicera den senaste veckans länkar i ett blogginlägg varje onsdag. Del.icio.us har egna funktioner för att automatiskt publicera länksamlingar på bloggar, men jag väljer att göra lite handpåläggning för tydlighetens skull. Så från och med nu är det bisonlänkar som gäller.
Här är senaste veckans skörd:
Kristin Heinonen och Tomas Wennström blev senast uppmärksammade för sitt förslag på redesign av Sydsvenskans sajt. Nu har de producerat ännu ett avsnitt av podcasten What's Next in New Media med tre paneldebattörer. Medverkar gör Joakim Jardenberg, vd på Mindpark, Sofia Mirjamsdotter, journalist på Sundsvalls tidning samt bloggare på Same same but different, och så jag själv. På ungefär 50 minuter försöker vi besvara följande frågor:
Lyssna på What's Next in New Media - specialprogrammet om det nya medialandskapet från What's Next.
I en värld där urvalet är enormt och allt är gratis blir tolkning och urval värt att betala för. Läs Jan Gradvalls DI-krönika med reflektioner kring ämnet.
"När någon nu ringer och frågar vad jag vill göra svarar jag helt ärligt: ”Jag vet inte. Jag har inte tid att sätta mig in i alla detaljer. Vad jag därför skulle vilja är att ni i stället tar över ansvaret och ser till att jag automatiskt hela tiden får bästa möjliga avtal. Är det möjligt?”
Varje gång blir det lika tyst i luren. Det står inget i den frilansade telefonförsäljarens papper hur man ska hantera en sådan situation. Och de ringer aldrig mer upp igen."
Idag toppar även Idg.se med min artikel om Chris Andersons Free-teori. Läs gärna den om du vill ha en svensk sammanfattning av teorin. Vad som inte publicerats är den intervju jag gjorde med Micael Dahlén på Handelshögskolan där han kommenterar Andersons teori. Eftersom du är en trogen Bisonblogläsare får du den här:
Experten vill knyta ihop säcken
Gratis är gott, men hur funkar det egentligen på riktigt? Micael Dahlen är professor i marknadskommunikation vid Handelshögskolan i Stockholm och har forskat om marknadsföring på internet. Han bloggar även på nextopia.info och tycker inte att Chris Andersons nya marknadsteori är speciellt ny, men den är ändå tankeväckande.
– Argumenten och utvecklingen är inte nya. Nätet drar ner de rörliga kostnaderna till obefintlighet. Och det har skett en mognad i synen på reklam hos människor. Att det handlar om ett utbyte. Konsumenten ger sin tid och får något i utbyte, säger Micael Dahlén.
Samtidigt håller Micael Dahlén med om de resonemang som Chris Anderson presenterar kring hur företagandet förändras. På ett sätt är vi alla egenföretagare.
– Kulturellt och politiskt har vanliga människor en helt annan förståelse för villkoren och företagandet idag. Vi får faktiskt saker för att företaget vill ha vår uppmärksamhet. Vi blir inte utnyttjade av företagen, vi är alla företagare egentligen.
Chris Andersons Free-teori inspirerar och förklarar mycket av utvecklingen på nätet just nu, men Micael Dahlén tycker att teorin haltar lite.
– Det jag saknar, som kanske kommer i hans bok senare, är hur man knyter ihop säcken. Han visar på allt som blir gratis på grund av att företag köper uppmärksamhet för att i sin tur tjäna pengar på att sälja en produkt. I slutändan är det alltid en produkt som ska säljas som inte är gratis. Vi får något gratis men det är för att det i sin tur ska gå att ta betalt gentemot någon annan, avslutar Micael Dahlén.
