bisonblog

Vannevar Bush skrev om internet för sextio år sedan

"Wholly new forms of encyclopedias will appear, ready-made with a mesh of associative trails running through them, ready to be dropped into the memex and there amplified."

Så här beskrev Vannevar Bush fenomenet internet för sextio år sedan. Chris Sherman berättar i en artikel på SearchEngineWatch.com om hur Bush tidigt förutsåg det världsomspännande nätet.

"In 1945, when computers were little more than bulky, awkward calculators, Bush expounded on concepts we recognize today as personal computers, massive digital memory storage and "associative linking.""

Redan 1945 hade Bush idéer om datorer sammankopplade i nätverk och den moderna bildskärmens utseende. Framtidsvisonerna av Vannevar Bush finns sammanställda i uppsatsen As We May Think som finns tillgänglig i html-version. Den intressanta artikeln publicerades ursprungligen i The Atlantic Monthly i juli 1945.

PR-latte - hur svenskarna lärde sig dricka mjölk igen

Det var slutet av 90-talet och människorna bakom branschorganisationen Svensk mjölk var bekymrade. Det dracks för lite mjölk i Sverige. PR-byrån Prime berättar hur arbetet med att förändra kaffeopinionen gick till. Med hjälp av en lyckad PR-satsning som inleddes år 2000 har mjölkdrickandet i form av Caffè latte ökat betydande.

"2001 uppgav 70 procent av alla kaffedrickare att de aldrig dricker caffè latte. 2002 hade siffran sjunkit till 57 procent och 2003 till 50 procent. Varannan svensk kaffedrickare dricker alltså en latte åtminstone då och då."

Människor väljer också i allt större utsträckning mjölk till kaffet och latte har knuffat bort konkurrenter som espresso, bryggkaffe och cappucino från 17 % av kaffedrickarnas "top of mind" jämfört med 3 % när kampanjen inleddes. Redogörelsen för hur kampanjen gick till visar hur lite slumpen har att göra med många av våra konsumtionsmönster. Vissa kampanjer är förstår mer tydliga än andra.

Drivkrafter som förändrar världen

På sin hemsida listar United Minds drivkrafter som förändrar världen.  En ganska intressant uppräkning med begrepp som Turbaniseringen, Könsrollscocktail och Folkkapitalismen. Bland annat talar man om Nätverksfamiljen som blir den nya kärnfamiljen när skilsmässor, plastsyskon och låtsasmammor dominerar familjelivet. En flytande form av familjesituation då långvariga parrelationer blir allt mer sällsynta. United Minds är ett systerbolag till Prime PR och sysslar med omvärldsanalys och trendbevakning.

Precis som i exemplet med nätverksfamiljen ovan tror jag att nätverkstänkandet kommer att tydliggöras inom många områden framöver. Det blir allt mindre intressant var du kommer ifrån eller vilken bakgrund du har. Det är vilka du känner och kan räkna in i ditt nätverkskapital som betyder något.Vikten av personliga och professionella nätverk understryks av de flesta karriärcoacher och vi har nu fått tekniken som möjliggör betydligt större nätverk än tidigare. Framförallt har hastigheten med vilken vi kan hålla kontakt med varandra ökat, vilket gör det möjligt att kommunicera med större antal personer regelbundet. Det är möjligt att barn uppvuxna i en nätverksfamilj redan tidigt lär sig ett nätverksbaserat levnadssätt där tryggheten finns i ett stort nätverk med många olika typer av människor istället för få starka individer.

100 ord och bilder som reflekterar tiden

På sajten 10x10 (tenbyten) kan man på ett ganska finurligt sätt få en sammanfattning av vår samtid utifrån nyhetsrapporteringen världen över. Varje timme samlas de 100 ord och bilder som betytt mest ur ett globalt perspektiv och visas på en och samma bild. Det skapar ett avtryck av tiden som i förlängningen skapar en sträng av "tidsstämplar".

"With no human editors and no regulation, 10x10 is open and free, raw and fresh, and consequently a unique way of following world events. In 10x10, we respond instinctively to patterns in the grid, visual indicators of relevance. When we see a frequently repeated image, we know it’s important. When we see a picture of a movie star next to a picture of dead bodies, we understand the extremes that exist in our world. Scanning a grid of pictures can be more intuitive than reading headlines, for it lets the news come to life, and everything feels a bit less distant, a bit closer to heart, and maybe, if we're lucky, gives us pause to think."

Än så länge är det nyhetsflödet från Reuters, BBC och New York Times International som via RSS-flöden levererar stoffet till 10x10. Ett ganska intressant sätt att grafiskt förmedla komplex nulägesinformation. Det skulle vara spännande att se en tillämpning av tekniken på andra typer av informationsflöden.

Snabba svarstider via e-post viktigt i företagens kundkommunikation

Postar en kommentar jag gjorde på JMWs blog idag:
Jag kommer ihåg när jag som gymnasist skrev mitt specialarbete inom "information och datakommunikation" som det hette på den tiden. Året var 1995 och specialarbetet handlade om Microsoft och Bill Gates. Några månader tidigare hade jag skaffat mitt första modem och sådär härligt ny-teknik-naiv som man var, skickade jag iväg e-mail till höger och vänster. Bland annat mailade jag bill.gates@microsoft.com för att ställa några frågor som jag behövde till mitt arbete. Tre timmar senare fick jag svar från Microsofts supportcenter med utförliga svar på mina frågor och hänvisning om var jag kunde läsa mer. Det här var alltså 1995 märk väl.

Jag förstod förstås att jag inte skulle få ett svar direkt från herr Gates, men känslan av att ändå ha fått ett personligt svar från det gigantiska företaget på andra sidan atlanten var väldigt tillfredsställande. Sen har väl min bild av Microsoft kanske inte enbart formats av det första digitala mötet oss emellan, utan nyanserats av en del andra, mindre positiva, händelser sedan dess.

Ovanstående kommenterar ett inlägg om vikten av att svara på brev och sköta den direkta kundkommunikationen som jag läste på JMWs blog; Ett brev betyder så mycket.

Det är viktigt med tillgänglighet på Internet. Företag som erbjuder möjligheten att kontaktas via e-mail ska också ha sin organisation riggad med förutsättning att svara på inkommande frågor inom en relativt snäv tidsrymd. Mer än 24 timmar innan svar tycker jag är för lång tid. Då kan man hellre svara snabbt och säga att man behöver mer tid (obs, personligt svar - inte automatgenererat) för att senare kunna återkomma i ämnet.

Rättelsekulturen i svenska medier

Idag läste jag senaste nyhetsbrevet från Olle Wästberg där han tipsade om en krönika han skrivit i Dagens Media som tar upp rättelsekulturen i USA kontra Sverige. I New York Times publiceras varje dag flera rättelsespalter med information om felaktigheter i tidigare publicerade artiklar. Olle efterlyser liknande initiativ av de svenska medierna, som enligt honom går åt motsatt håll med sin återhållsamhet när det gäller rättningar. "Läsarna kan ju tro att allt annat är fel också" tycks vara deras synsätt.

"Rättandet leder till en press på redigerare och journalister. De vet att fel rättas. Alltså blir de extremt noggranna med faktakollen. Vi gjorde för några år sedan en designinstallation på det svenska residenset i New York. Det blev en helsida i New York Times. Journalisten ringde närmare femtio (!) gånger för att kolla detaljer, stavningar, material etc." (Olle Wästberg)

Publiceringsverktyg och redigeringsteknik är idag så snabba att framförallt elektroniska medier i sin strävan att vara först ut med nyheter glömmer korrekturläsningen. På nätet går det alltid att redigera eventuella slarvfel den närmsta tiden efter publiceringen och samtidigt ståta med att ha varit först. Jag tror att hetsen i de elektroniska medierna har smittat av sig på de tryckta publikationerna med nackdelen att rättningarna inte följer med i samma utsträckning. Rationaliseringar hos nyhetsredaktionerna har gjort att många tjänster som korrekturläsare och redigerare numera sköts av ordinarie reportrar som ofta blir så kallade "enmansteam" med uppgift att skriva, fota och senare redigera/layouta sin artikel. Det säger sig självt att alla delar i publiceringsprocessen inte får lika mycket fokus.

Psykopatiska chefer ofta framgångsrika

Är du öppen, ambitiös, mogen, social, omtyckt och intelligent. Har du också en rak stil samt tar vara på och förädlar dina medarbetare. Då löper du extra stor risk att drabbas av en psykopatisk chef, berättar Lars-Olof Tunbrå, rekryteringskonsult på International Search Partner i en artikeln i Sydsvenskan. Det är svårare att specifiera vad som kännetecknar en psykopatisk chef. Det är snarare bristen på vissa egenskaper som är utmärkande. Bristen på empati är ett kännetecken.

Om den som råkar ut för den här typen av chef säger Tunbrå: "Långtifrån alla förstår vad de utsätts för. Gör man det, kan det ta sex månader till flera år innan personen hittar tillbaka. Det beror på vilken självkänsla personen har från början.
- En del klarar förmodligen aldrig av att komma tillbaka."

Vi spenderar en stor del av vår tid på jobbet. Jag tycker det är viktigt att fundera över den påverkan vår psykiska arbetsmiljö får i vårt liv. Precis som det står i artikeln är det viktigt att tidigt indentifiera negativa influenser och snabbt göra något åt situationen innan man fastnar i en nedåtspiral av sämre självkänsla och till och med permanenta skador som följd.

Listor åt folket

Jag borde väl skriva något om Internetworlds bloggomröstning, eftersom i princip alla bloggar gör det nu. Det är en väldig hype kring den här typen av omröstningar. Jag har funderat på varför. Vi gillar listor och utnämningar generellt vilket kanske förklarar saken delvis. De senaste veckorna har flera "list-galor" avlöst varandra. Jag tänker framförallt på p3-guldgalan (proffsig), guldbaggegalan (sömnig) och grammisgalan (hemtrevlig). Antar att det inte är mer än rätt att den svenska bloggsfären får sin egen rankinglista, även om väldigt många är missnöjda med urvalet hos Internetworld. Ett missnöje som började gro redan tidigare när Internetworld gjorde sin bloggspecial. Kritiken bestod i att få kvinnor fanns representerade bland de namngivna bloggarna samt att bloggar med mycket trafik och stort genomslag i bloggsfären totalt saknades i reportaget.

S:t Eriks ögonsjukhus har en röd tråd

Jag har tidigare arbetat med webbutveckling inom sjukvården (landstinget). När jag skulle göra en ögonoperation på S:t Eriks ögonsjukhus här i Stockholm tyckte jag förstås det var intressant att innan besöket på kliniken besöka deras webbplats. Jag måste säga att jag är imponerad av sidan. Van att arbeta med den extremt breda målgrupp som vårdtagare utgör visste jag att webbinformationen lätt blir antingen platt eller också alldeles för djuplodande och svårnavigerad. Jag tycker man har gjort avgränsningarna på rätt sätt och sidan känns både lättillgänglig och relevant. När det så blev dags för besök och senare operation så bekräftades bilden jag skapat av hur sjukhuset skulle kännas. Jag kände en röd tråd i varumärket S:t Eriks ögonsjukhus som gick från webben, via det personliga mötet och till den fysiska miljön. Visst, det går att göra förbättringar både här och där men överlag var jag som patient fullt tillfreds med den information jag själv kunde söka samt blev meddelad vid besöken. Det är alltid intressant med fältstudier.

Que! goes EPIC

På Nu-heter snappade jag upp den spanska tidningen Que! som "är den första tidningen gjord av dess läsare". Konceptet bygger på nio kategoriserade bloggar på tidningens sajt. Från dessa bloggar görs ett urval texter som sedan publiceras i tidningen. Kolla in Barcelonaupplagan. Que! har nyligen haft premiär i Spanien och distribueras likt Metro och Stockholm City helt gratis. Jag antar att en svensk variant på idén skulle vara som om en mix mellan Intressant.se och Sourze blev papperstidning. Sourze har väl för övrigt gjort ett försök tidigare? (rätta mig om jag har fel).

Som vanligt kan jag inte låta bli att referera till framtidsvisionen jag skrev om i januari. Den handlade ju bland annat om hur vi som individer utvecklas till att bli våra egna publicister, redaktörer och filter inom EPIC.

"EPIC - Evolving Personalized Information Construct. Systemet filtrerar och levererar nyhetsinnehåll. Alla människor bidrar. Många får även betalt beroende på hur stora annonsintäkter bidraget genererat. En ny generation frilansredaktörer växer fram. Systemet skapar ett "Custom Content Package" för varje användare. Att skapa och konsumera medieinnehåll har aldrig varit enklare." (läs hela inlägget).