Bloggarna slår underifrån - uppsats om bloggarnas politiska roll

Eleonora Cattana och Maria Börgeson, två studenter vid Uppsala Universitet har tillsammans skrivit uppsatsen "Bloggarna slår underifrån – en undersökning av bloggarnas roll i den politiska offentligheten”.  Ämnet känns så pass relevant och framförallt nytt inom medie- och kommunikationsvetenskapen att författarnas slutsatser kan vara värda en del uppmärksamhet. Jag ville veta mer om tankarna bakom uppsatsen och ställde några frågor till Eleonora Cattana.

Hur kom det sig att ni valde att skriva en uppsats om bloggarnas betydelse för den politiska offentligheten?
- Jag hade under en tid intresserat mig för hur olika åsiktsbloggar skapat en ny kommunikationsform, vilken kanske skulle kunna sägas ha skapat grogrund för en offentlig debatt i ordets rätta bemärkelse. Kanhända skulle man rentav kunna tala om en demokratisering av ordet? Därtill pekade bloggarnas kritiska granskning av och diskussion kring etablerade medier på en strukturförändring i den politiska offentligheten, väl värd att undersöka närmare. Framför allt framstod det som ytterst fruktbart att undersöka dessa frågor utifrån den tyske sociologen Jürgen Habermas teori om den borgerliga offentlighet som utvecklades i och med kaffehusens uppkomst på 1700-talet. Kopplingen var helt enkelt för fascinerande för att låta bli! 

Upplevde ni några problem under arbetet? Var det svårt att få folk att svara på er enkät till exempel?
- I och med att bloggar är ett relativt nytt fenomen finns det heller inte mycket forskning att tala om på området. Detta utgjorde ett tämligen stort problem i arbetets inledningsskede, framför allt genom svårigheten att definiera och kategorisera olika delar i bloggosfären. Hur definierar man t.ex. en politisk åsiktsblogg och hur kan den avgränsas från andra bloggar? Till följd av att den uppsjö av bloggar som florerar på nätet också är av mycket olika slag, förhindrades vi att tala om enbart ”bloggar”. I slutändan fick vi söka oss till de definitioner som fanns att tillgå i pressen, och därefter avgränsa oss till s.k. åsikts- och nyhetsbloggar. Därefter uppstod problem i urvalet. Vilka bloggare skulle vi skicka ut enkäten till? I detta skede var vi alltså tvungna att själva avgöra om en blogg kunde räknas till någon av de två kategorier vi avgränsat oss till. Detta kategoriserande skulle kunna kritiseras för godtycklighet, varför vi ansträngde oss för att få fram bredd och mångfald i urvalet. Dock visade det sig i många fall vara svårt att kontakta bloggarna eftersom det inte fanns några tillgängliga e-postadresser, varvid en stor andel presumtiva respondenter föll bort. När vi sedan skickade ut enkäterna svarade knappt hälften. Anledningen till att inte fler svarade kan jag bara spekulera i – kanhända ansåg några att det var meningslöst att bidra till en B-uppsats, andra kanske tröttnat på diskussionen kring bloggarnas betydelse som under den perioden pågick såväl i bloggosfären som i etablerade medier.

Vad blev resultatet av er studie?
- Vi kom fram till att man faktiskt skulle kunna tala om en återuppfinning av den politiska offentligheten så som den sett ut under 1700- och 1800-talet, innan pressen kommersialiserades och på sätt och vis också monopoliserade det offentliga resonemanget. Efter det att kaffehusen försvann tillsammans med hela den kultur av offentlig kritik som varit dess stöttepelare har det inte funnits några öppna och direkta mötesformer att tala om. Bloggarna uppvisar dock en tydlig tendens att ändra på detta, och det inte bara genom dess form och dess dialogiska natur, där åsikter snarare skapas än visas upp. Också vad gäller dess innehåll leder tankarna en tillbaka till den klassiska politiska offentligheten, inte minst i det att bloggarnas kritiska granskning av den politiska och mediala makten är fundamental. Man kan bland de responderande bloggarna skönja en strävan efter att utmana och förändra den rådande politiska agendan och medieagendan. Därför blir en viktig premiss för att kunna hävda denna återuppfunna offentlighet också att bloggandet varken är professionaliserat eller etablerat.

Blev ni förvånade av något i resultatet?
- Det vi förvånades över var i synnerhet likheten mellan den borgerliga offentlighetens kaffehus och den direkta och öppna mötesform som bloggar erbjuder. Genom att betrakta den politiska offentligheten ur ett historiskt perspektiv kastades ett helt nytt ljus över bloggarnas betydelse. De bloggare som svarat på vår enkät bekräftade i stort denna syn på bloggar som mötesplatser för offentligt resonemang och kritik.  Att den enda respondenten med vänsterinriktad blogg också var den enda som trodde att bloggarnas förmåga att påverka det offentliga samtalet var överskattad tyckte i varje fall jag var anmärkningsvärt.

Ni skriver bland annat i era slutsatser att ”bloggandet inte kan betraktas som journalistik, utan att det snarare är att betrakta som ett sorts återupprättande av det offentliga resonemanget”. Har den offentliga debatten stagnerat för att på nytt komma till liv med hjälp av bloggar?
- Den offentliga debatten har länge endast beretts utrymme i så kallade etablerade medier. Det är egentligen detta vi först och främst tänker på då vi talar om ”en offentlig debatt”. Frågan är emellertid om denna debatt verkligen är offentlig i ordets rätta bemärkelse. Vilka får vara med och diskutera? Och framför allt: vilka är det som sätter agendan, dvs. vilka är det som bestämmer vad som ska diskuteras? Vi har helt enkelt åsidosatt eller glömt att begreppet egentligen åsyftar offentlig kritik och debatt mellan resonerande privatpersoner eller medborgare om man så vill. Därför har man inom kulturforskningen länge talat om offentlighetens död. Bloggarna har enligt min mening bidragit till att förändra detta – även om förändringar naturligtvis inte kan komma i ett slag.

Slutligen, är bloggar en bubbla eller här för att stanna?
- Det kan jag givetvis bara spekulera i, men eftersom jag är optimistisk till min natur säger jag att de är här för att stanna! Många bloggar kommer antagligen att gå i graven när nyhetens behag lagt sig, framför allt många dagboksbloggar och liknande. Däremot tror jag att en offentlig kritik framförd av privatpersoner är både efterlängtad och viktig, vilket ger åsikts- och nyhetsbloggar en relevans man inte kan bortse från. 

>> Ladda ner hela uppsatsen i pdf-version

Comments

[Chadie]

Intressant intervju. Jag tycker de verkar ha gjort en bra analys, ska ladda ner pdf:en och läsa nu.

[steffanie]

Tips: Vi (undertecknad och Jenny Isaksson) skrev c-uppsats i journalistik på ungefär samma ämne redan för två år sedan.

Uppsatsen "Blogging - virtuella offentliga samtal" finns att ladda ned via Södertörns högskolas hemsida:

http://jmm.sh.se/student/projekt/cuppsats/v01/blogging.pdf

[Fredrik]

Tack för tipset. Antar att ni var bland de första då? ;) Ska genast kolla in uppsatsen.

[Gustav]

Låter bekant:
http://www.gustavholmberg.com/tomrum/archives/000777.html
http://www.gustavholmberg.com/tomrum/archives/000778.html
http://www.gustavholmberg.com/tomrum/archives/001080.html

[Fredrik]

Ja, slutsatserna verkar vara ganska samstämmiga i alla de uppsatser och analyser man läser vilket enligt mig är glädjande. Det ger tyngd åt resultaten.

[Jonas]

Kul, ska skriva ut i morgon och läsa ... har bläddrat lite. Ett litet tillrättaläggande: DN skrev om bloggar redan i oktober 2003, i två artiklar. Visserligen ganska missuppfattat, men rubriken på den första var faktiskt "Bloggrevolutionen är här". I ett större reportage några dagar senare skrev man mest om multimedia-journalistik men hakade på bloggar i samma text.

Se http://kornet.nu/blindhona/arkiv/000608.html

mvh Jonas

[Jonas]

... och när jag kollat Gustavs länkar hittar jag länken till Oivvio Polites essä i DN om webbloggar i oktober 2002, alltså ännu tidigare än uppsatsförfattarna anger att DN första gången skev om bloggar.

[Eleonora]

Aj då, det hade vi av nån anledning missat... Typiskt bloggläsare att vara sådana kritiska granskare;)men tack för tipset!