bisonblog

Val av community - en fråga om socioekonomisk klass?

Den senaste tiden har communityt Facebook fullkomligt exploderat i antal svenska användare. Och sajten har varit populär i USA en tid. Men varför väljer användarna just Facebook, och inte MySpace till exempel?

I många fall kan teknisk funktionalitet vara avgörande för en tjänsts poularitet, men Danah Boyd menar att det handlar om klass. I en artikel som jag hittade via Erik Stattin beskrivs profilen på användarna av MySpace och Facebook med utgångspunkt från social klass.

"Until recently, American teenagers were flocking to MySpace. The picture is now being blurred. Some teens are flocking to MySpace. And some teens are flocking to Facebook. Who goes where gets kinda sticky... probably because it seems to primarily have to do with socio-economic class."

"The goodie two shoes, jocks, athletes, or other "good" kids are now going to Facebook." [...] "MySpace has most of the kids who are socially ostracized at school because they are geeks, freaks, or queers."

Boyd pekar också ut det faktum att klasskillnader i USA sällan handlar om inkomst, utan om livsstil och umgänge. Om du vill förstå vilka mekanismer som driver community-medlemskap och backstoryn till hur både MySpace och Facebook blivit populära rekommenderar jag verkligen att du läser hela artikeln.

Ping. Andra bloggar om: MySpace, Facebook, klass, Danah Boyd, Erik Stattin, community, nätverk

Vem bestämmer över framtidens samhällsbyggnad?

Elin Alvemark är besviken. Många mediaaktörer fattar inte den samhällsförändring som pågår just nu. Hur sociala medier och den nya webben håller på att skapa helt nya villkor för inte bara medialandskapet, utan för samhället i stort och för dess medborgare. På kulturell och politisk nivå saknas den riktiga debatten. Men de kommersiella aktörerna har förstått och är inte sena att agera. Ska de lägga beslag på frågan om hur vi bygger vårt framtida samhälle?

"Den är beklämmande, okunskapen kring det som är vår kulturs just nu största tongivare." [...]
"Web 2.0 är så spännande för det är användaren som till stor del dominerar. En backlash på den moderna kapitalismen. Men detta ändras i lavinartad takt i och med näringslivets hunger efter eyeballs, CPM's och påverkan." [...]
"Vi måste ha en offentlig debatt om statistik och kartläggningsverktyg (tredjeparts cookies), om politikerbloggar, om statliga inrättningar med communitys. Om utvecklingen inte reflekteras inför medborgarnas ögon och medvetanden görs slaget upp bakom stängda dörrar av andra intressenter än användarna."

Ovanstående citat är bara en liten del av Alvemarks inlägg. Läs hela.

Ping. Andra bloggar om: Framtid, media, Elin Alvemark, webb 2.0, samhälle, kultur

IDG börjar använda Twingly

"Nu ansluter sig ännu ett mediehus till bloggtjänsten Twingly. It-förlaget IDG lanserar tjänsten innan sommaren i hopp om att skapa mervärde för läsarna och driva trafik till förlagets sajter."

Nyheten kom inte en dag för tidigt. Om några ska använda Twingly så är det IDG. Läs min intervju med IDG:s projektledare Lisa Bjerre.

Ping. Andra bloggar om: Twingly, Lisa Bjerre, Internetworld, IDG

Metro missade chansen till bra PR

Om det är något jag lärt mig av att ha bevakat och använt sociala medier så är det förståelsen för att det inte är en helt kontrollerad arena. Vill man som företag på riktigt utnyttja sociala medier i sin verksamhet måste man också vara beredd på att löpa linan full ut. Precis som jag tidigare indikerat verkar inte Metro riktigt förstått vilken värld de gett sig in i genom sin bloggsatsning. Kritiken mot användarvillkoren, betalningsmodellen och avsaknaden av de mest basala bloggfunktionerna som t.ex. RSS-flöden har varit relativt omfattande.

Den senaste i raden av kritiska inlägg hittar jag hos BetaAlfa. Det är Makan Amini som på ett pedagogiskt sätt belyser vad som händer när ett mediaföretag inte tänker längre än annonsintäkerna räcker. Metro valde att stänga ner en blogg som drog in pengar till Röda Korset, eftersom den blev FÖR populär FÖR snabbt. Här är filmen som berättar hur det gick till:

Enligt mig sumpade Metro chansen till schysst publicitet. Tänk vilken framgångssaga för Metro att kunna säga att den nya bloggsatsningen bidrar till välgörenhet och dessutom på användarnas initiativ! Istället agerade Metro gammelmedialt och stängde ner bloggen. I mina ögon har trovärdigheten hos till exempel Silverfisken (aka Jonas Peterson, som för övrigt vann Grand Prix i Cannes Lions i veckan), som valt att sälja sitt innehåll till Metro, minskat rejält. Kommentarerna från Metros affärsområdeschef Mattias Nyman i filmklippet säger allt. Det är trögmedia vs framtid det handlar om.

Ping. Andra bloggar om: Metrobloggen, Metro, bloggar, Silverfisken, Röda korset

Tyck till om USA

Vad tycker du om USA? Blog to America vill veta. Syftet med bloggen är att få omvärldens perspektiv på USA. Upphovspersonerna vill bygga broar och öppna upp för en dialog kring hur landet uppfattas av resten av världen.

"Content for Blog to America is completely generated by the readers. Blog to America is a site where individuals from around the world post their opinions on the United States in the form of letters and comments. This can be done by clicking on the “submit a letter” tab and filling out the form or by simply sending us an email. Our site aims to encourage global communication and create an international dialogue between America and the world."

Blog to America.

Ping. Andra bloggar om: Blog to america, USA, bloggar, bloggosfären

Sikta med precision när du närmar dig en bloggare

Jag får minst ett pressmeddelande om dagen som är riktat till mig som bloggskribent. Ibland är det relativt vettiga grejer som nyheten om Twingly Blog Report eller ett meddelande om vilka som sitter i årets Spinn-jury. Samtidigt får jag väldigt många pr-utskick med mer tveksam koppling till bisonblogs ämnesområde, som nyheten om att Scan kommer med en ny korvsort.

Jonas Söderström på Planning.se berättar hur han vill att företagen bemöter honom som planner-bloggare. Informationen måste vara relevant och exklusiv för att väcka intresse enligt Jonas.

"Varför ska jag skriva om en ny kampanj utan redovisat tänk (planning) eller undersökning som vi redan läst om i branschmedia ett par dagar? Jag inser hur mycket resurser som det i dagsläget skulle krävas för att fiffigt särbehandla varenda liten blogg. Men jag tror att det är vad som krävs."

Särbehandling blir inte svårt om man som företag har kartlagt nyckelbloggarna inom sitt område. Problemet är att samma fenomen som finns på vanliga redaktioner börjar dyka upp även bland bloggarna. Företagen skjuter på allt och riskerar hellre tio felskickade releaser om bara en når fram till rätt mottagare. Ofta hamnar pressmeddelandet direkt ner i inboxen hos en privatperson, och det kanske inte är som spamavsändare man bäst bygger sitt varumärke?

Ping. Andra bloggar om: pr, press, pressmeddelande, reklam, bloggar

Vart är vi på väg?

Jag har snappat upp två filmer som jag tror du skulle gilla. Den ena handlar om webbens framtid. Den andra handlar om Sveriges historia. Båda är väldigt mycket "new media".

Good Old är en av de byråer som ligger i framkant i förståelsen av sociala medier och vilken påverkan webbutvecklingen har på samhället. Björn Jeffery tipsar på sin blogg Good Old/Trend om nedanstående film, som likt filmen om Googlezon försöker skåda in i framtidens webblandskap. Och som vanligt handlar det om prosumers och slutet på "old media" som vi känner till det.

Erik Stattin hittar alltid godbitarna ur vetenskapsflödet och tipsar om Hans Roslings genomgång av landets utveckling de senaste 300 åren och vad sexuell upplysning och familjeplanering betytt för välståndet. Filmen är gjord med verktyget gapminder - ett visuellt och smart sätt att bland annat visa statistik. Och den skapar verkligen en aha-upplevelse.

Ping. Andra bloggar om: Gapminder, Björn Jeffery, Good Old, Erik Stattin, MyMarkup, framtid, media, prosumer

Mainstream - viktigt även i framtiden?

Krönika publicerad i Internetworld nr 6, 2007 samt på Internetworld.se

Mainstream - ett fortsatt viktigt urval

Ett gäng studentflak åker förbi på gatan. Ur högtalarna hörs Sommartider, YMCA och diverse tracks-ettor från tidigt 80-tal. Med undantag av årets sommarplåga, förra året skapad av en hallänning med artistnamnet Basshunter, är de flesta låtarna över 20 år gamla.

Visst finns det skäl att bli nostalgisk, men finns det verkligen inga nyare låtar som dagens studentkullar ser som "sina"?

Har den långa svansen splittrat musikkonsumtionen i sådan utsträckning att gemensamma soundtrack för en hel generation är omöjligt? Vad händer när antalet genrer, smaker och målgrupper blir så diversifierade och nischade att begreppet mainstream helt försvinner?

Bokbranschen förändrades radikalt när förlagen insåg styrkan i att använda nätet som köpställe och samla produkterna i centrallager med billig mark-hyra och global distribution. Den personliga rekommendationen flyttade från boklådornas personal till läsaromdömen på webben.

Ett besök på Amazon.com är nuförtiden en högst personlig upplevelse. "Du som gillar det här gillar nog även det här och det här." Besökarna genererar konstant köpstatistik vilket gör rekommendationerna mer träffsäkra för varje minut.

Men vill vi att allt ska vara personligt, nischat och anpassat? Kanske en del. Men inte allt. Jag vet inte hur du fungerar, men själv skulle jag inte vilja titta på alla tillgängliga biofilmer för att bestämma vilken jag gillar. Jag låter gärna någon annan göra grovjobbet och guida mig till rätt film.

Behovet av gallring och sållning av information är inte nytt och inte utdöende. Skillnaden är att ansvaret och villkoren för hur gallringen går till har förändrats. Från gatekeepers (läs journalister, debattörer och recensenter) till användarna själva.

Begreppet mainstream kommer inte att försvinna. Däremot kommer avsändaren av mainstream-innehåll att skifta.

Ena dagen är det en populär och oberoende bloggskribent, andra dagen ett traditionellt mediebolag. Du väljer.

____________________

Ping. Andra bloggar om: Mainstream, framtid, den långa svansen, amazon, gatekeepers

Metrobloggen - bloggosfären är skeptisk

Tydligen finns det mediaaktörer som fortfarande vill hoppa på bloggtåget innan det är för sent. Metrobloggen är den senaste i raden av projekt som försöker fånga in det användarskapade innehållet och knyta användare till sig. De som bloggar via Metro får 3 öre per sidvisning. För en blogg i bisonblogs storlek skulle det innebära ungefär 130 kronor i månaden. Det blir en knaper timlön... men självklart bättre än inget alls. Problemet är att det krävs trafik motsvarande 150 kronor i månaden för att ens få pengarna utbetalade. Jag skulle hellre välja en lösning från till exempel Tailsweep, Tradedoubler eller Google Adsense.

Vad som förvånar mig är att inte fler företag efterfrågar precision och inte volym när det gäller internetannonsering. Mängden sidvisningar eller klick är inte relevant om inte rätt personer får budskapet.

Björn Jeffery är inne på samma spår:
"Media buyers need to recognise this fact and start creating media plans focused on reach, rather that views."

Andra om Metrobloggen

Magnus Höij:
"det lär vara väldigt få som får ta del av de begränsade pengarna som ändå finns i bloggvärlden. Det kanske tar några månader innan medel-bloggaren inser att han eller hon inte kommer att kunna ersätta sitt vanliga 9-5-kneg med intäkter från Metrobloggen."

Martin Jönsson:
"Få kommer med andra ord att bli rika på Metros nya betalbloggmodell. Har man så många besökare har man redan i dag en möjlighet att få annonsfinansiering, på minst samma nivå. Det Metro erbjuder är i grunden alltså bara en annonsförsäljningstjänst, där man låter Metro hantera annonsflödena."

Blogge Bloggelito:
"Detta är vad jag skulle kalla ett pyramidschema, en stor bluff och ett fruktansvärt oärligt och ogint initiativ från Metros sida."

Mickey J Barczyk:
"Med välplacerade annonser, lagom effektivt skrivna texter och ett par inlänkar så tjänar man [via Google Adsense] ca $8 per 1000 sidvisningar. Alltså 276 kronor per 5000 sidvisningar jämfört med Metrobloggens 150 kronor"

Ping. Andra bloggar om: bloggar, bloggosfären, annonsering, reklam, metrobloggen, björn jeffery, magnus höij, martin jönsson, bisonblog

Gåvoekonomi - därför delar folk med sig på nätet

O'reilly genomförde tidigare i vår en undersökning på sin sajt riktad mot människor som frivilligt bidrar och delar med sig av sin kunskap på forum, communities, sajter och mailinglistor. Det är sällan det finns några ekonomiska incitament för att bidra med kunskap. Det handlar istället om andra drivkrafter. Det talas om en gift economy eller gåvoekonomi.

"To explain why people contribute free information, the term gift economy is frequently invoked. Talk turns to economics to imply that contributions do not simply come from the heart, but can be grounded in an objective, self-interested response to the online environment."

Läs mer om slutsatserna av undersökningen i Why do people write free documentation? Results of a survey.