bisonblog

Talangerna får alltid plats

Krönika publicerad i Internetworld nr 11 samt på Internetworld.se.

Det gick ett sus genom publiken i salongen på Chinateatern. Den första paneldebatten på webbkonferensen SIME hade precis börjat och diskussionen blev genast intensiv. Nätokraten och artisten Alexander Bard mässade ut sitt budskap, och åhörarna blev minst sagt förvånade. Vad säger människan? Han går ju tvärtemot vad alla experter sagt de senaste åren. Hur vågar han hävda att användargenererat innehåll är dödsdömt i framtiden? Har han aldrig hängt på Fejjan? Eller läst en blogg?

Den mening som kom ur Alexander Bards mun var en provokation mot hela webbranschen. ”Talent generated content is the future” sa Bard och fortsatte med att förklara varför. Enligt honom kommer vi inte att orka surfa runt på sajter som Youtube i jakt på bra innehåll. Istället kommer vi att förlita oss på att någon gör det åt oss, förslagsvis mediabolag och andra större aktörer med kapital i ryggen.

För en webbnörd ter sig resonemanget på gränsen till revolutionärt. I tider av bloggar, communities och sociala tjänster har vi lärt oss att rapa ord som dialog, kommentarer och användaromdömen i sömnen. Och mantrat är tydligt – alla sajter kan bli sociala, användarna gör jobbet.

Så kommer denna nätdebattör och talar om det motsatta, en tillbakagång till sändare och mottagare, elit och pöbel, producent och konsument.

Jag tror att Alexander Bard har både rätt och fel. Han har rätt i att informationsstressen gör oss kommunikationströtta och skapar en vilja att effektivisera onlinetillvaron så långt det går. Han har fel i att ansvaret för urvalet skulle ligga hos ett fåtal gatekeepers som bestämmer ”what’s hot or not”. I framtiden sker urvalet automatiskt utifrån varje musklick eller mobilknappsnedtryckning vi själva gör. Och samlingspunkterna blir de verktyg som är bäst på att paketera och filtrera vår kommunikation och information.

För webbens framtid handlar inte om att samla information, det handlar om att effektivisera kommunikation. Som det alltid har gjort.

Andra bloggar om: Alexander Bard, SIME, internet, youtube

Könsroller på nätet - same same but different

När jag blev ombedd att lämna över pinnen till nästa bloggare i IDG.se:s bloggstafett så funderade jag ett tag. Skulle jag välja någon av alla initierade och ofta givande bloggar om webbutveckling och media? Eller skulle jag välja någon som bara skrev privata saker. Jag hade fått ämnet "Sociala webben 2007" som tema för mitt inlägg, men det var mig fritt att själv bestämma tema för nästa bloggare. Med den erfarenhet jag har av besökarna på Idg.se så kände jag att jag ville bredda horisonten och kanske lyfta in ett oväntat perspektiv.

Jag valde att lämna stafettpinnen till Isabelle Ståhl. Hon pluggar litteraturvetenskap i Lund och är flitig krönikör och skribent i flera skånemedier. Jag har länge funderat kring könsroller och hur de följer med oss online. Vilka aspekter av könsrollerna förändras när vi kommunicerar via nätet? Isabelle fick temat "Könsroller på webben" helt enkelt, och nu är hennes inlägg publicerat.

Som väntat finns det inte något svart eller vitt när man tittar på frågan. Isabelle belyser båda sidorna.

"I bloggvärlden är könsrollerna delvis traditionella. Bloggtoppens topplista i kategorin Nöjen domineras av dokusåpatjejer som lägger ut bilder på sina bröst. I kategorierna politik och it finns huvudsakligen män."

"I många forum får motdebattörerna en lite beskyddande inställning om jag avslöjar mitt kön. Om jag signerar mina debattinlägg med ett killnamn bland blir jargongen ibland mer broderligt, förtroget tilltalande, ibland hårdare."

"Att förändra sig och rätta sig efter ideal blir ännu lättare på internet än i verkligheten. Uppvisningskulturen frodas på internet och tjejer lär sig att det viktigaste inte är att ha roligt på festen utan att bli bra på bilderna som tas, så att man kan visas upp på internet sedan."

Läs hela blogginlägget vetja.

Andra bloggar om: Isabelle Ståhl, könsroller, idg, internet, feminism

Intranät - inte direkt ett fredagsnöje

Intranätprojekt har en tendens att vara komplexa och svårstyrda. Ofta har det att göra med "många kockar"-syndromet. När ett företag eller en organisation jobbar med interna webbprojekt finns betydligt fler intressen och behov att ta hänsyn till jämfört med en extern sajt. Framförallt är målgruppen långt ifrån en tyst och otydlig grupp av människor. De är istället högst närvarande och gör sin röst hörd varje dag - i korridoren, på mailen, i fikarummet.

Tidigare i höst skrev jag en krönika om intranätutveckling i Internetworld:
_________________________________

Inget fredagsnöje precis

För många organisationer handlar intranätet om att samla interninformation i form av nyheter, rutiner och dokument på en gemensam plats, åtkomligt för all personal. Lägg till länkar och ingångar till olika system och verktyg så blir bilden av ett traditionellt intranät komplett. Inte direkt ett ställe du vill spendera fredagkvällen på, men en plats som fyller sitt syfte och är till konkret nytta för medarbetarna.

Men samtidigt som intranätet finns till för att stödja olika arbetsprocesser är det också en förmedlare av företagskulturen. Är intranätet en plats som ingen besöker och till karaktären mer som en webbaserad broschyr än ett verksamhetskritiskt instrument? Ja, då är steget inte långt till att tro att det handlar om ett företag som inte direkt ligger i framkant på utvecklingen.

Ett dåligt skött intranät skvallrar om en organisation som inte tar kommunikationsfrågorna på allvar. Det brukar sägas att en vd:s viktigaste egenskap är att kunna kommunicera. Utan ett tydligt ledarskap som når ut i företaget får vd:n svårt att skapa förtroende och förankra sina visioner. Samma sak gäller för intranätet. Men åt båda håll.

Ett bra intranät är inte bara en dokumentsamling med navigationsmöjligheter. Det är också en knytpunkt och en samlingsplats som låter anställda på alla nivåer bli delaktiga i organisationens utveckling och mål.

Intranätet är lika viktigt som ledningsinstrument för att få alla med på båten som en arena för att fånga upp de anställdas idéer, behov och feedback. Det handlar om trevägskommunikation. Från ledning till anställda, från anställda till ledning och från anställda till anställda.

Se över hur du kan skapa ett intranät som stödjer alla tre kommunikationsvägar. Du kommer att förvånas över de möjligheter som dyker upp när all personal uppmuntras att bidra till lösningar som tar företaget framåt.

Ping. Andra bloggar om: intranät, projekt, trevägskommunikation, webbutveckling, organisation

Bisonbold - bloggåtervinning

Kenneth på Bold.se frågade om jag hade något vettigt inlägg att dela med mig av. Så jag gjorde som miljövännerna och ägnade mig åt återvinning. Det blev ett av sommarens inlägg. Lite korrigeringar och så ut med det bara, som Ernst skulle sagt. På förstasidan till Bold.se hittar du nu mitt inlägg Den inverterade medieeliten.

Mainstream - viktigt även i framtiden?

Krönika publicerad i Internetworld nr 6, 2007 samt på Internetworld.se

Mainstream - ett fortsatt viktigt urval

Ett gäng studentflak åker förbi på gatan. Ur högtalarna hörs Sommartider, YMCA och diverse tracks-ettor från tidigt 80-tal. Med undantag av årets sommarplåga, förra året skapad av en hallänning med artistnamnet Basshunter, är de flesta låtarna över 20 år gamla.

Visst finns det skäl att bli nostalgisk, men finns det verkligen inga nyare låtar som dagens studentkullar ser som "sina"?

Har den långa svansen splittrat musikkonsumtionen i sådan utsträckning att gemensamma soundtrack för en hel generation är omöjligt? Vad händer när antalet genrer, smaker och målgrupper blir så diversifierade och nischade att begreppet mainstream helt försvinner?

Bokbranschen förändrades radikalt när förlagen insåg styrkan i att använda nätet som köpställe och samla produkterna i centrallager med billig mark-hyra och global distribution. Den personliga rekommendationen flyttade från boklådornas personal till läsaromdömen på webben.

Ett besök på Amazon.com är nuförtiden en högst personlig upplevelse. "Du som gillar det här gillar nog även det här och det här." Besökarna genererar konstant köpstatistik vilket gör rekommendationerna mer träffsäkra för varje minut.

Men vill vi att allt ska vara personligt, nischat och anpassat? Kanske en del. Men inte allt. Jag vet inte hur du fungerar, men själv skulle jag inte vilja titta på alla tillgängliga biofilmer för att bestämma vilken jag gillar. Jag låter gärna någon annan göra grovjobbet och guida mig till rätt film.

Behovet av gallring och sållning av information är inte nytt och inte utdöende. Skillnaden är att ansvaret och villkoren för hur gallringen går till har förändrats. Från gatekeepers (läs journalister, debattörer och recensenter) till användarna själva.

Begreppet mainstream kommer inte att försvinna. Däremot kommer avsändaren av mainstream-innehåll att skifta.

Ena dagen är det en populär och oberoende bloggskribent, andra dagen ett traditionellt mediebolag. Du väljer.

____________________

Ping. Andra bloggar om: Mainstream, framtid, den långa svansen, amazon, gatekeepers