Här trängs vi. I digitala rum. Jag kastar ur mig bokstäver från morgon till kväll. I jakt på mening. Du och jag vill bli sedda. Bekräftade. Unika som alla andra. Speciella och begåvade utan att sticka ut. Det känns rimligt.
Jag söker efter något som känns. På riktigt. När jag letar bryter jag gränserna för vad jag vill berätta. Jag berättar allt. Säljer ut. Hoppas på kickback. Det fungerar. Din reaktion blir min drog. Skapar mening. Vi kan väl säga så. Vi kan väl hoppas. Vi kan väl blunda en stund till. Bara några veckor. Ett halvår. Ett år. Det är så lätt. Och jag orkar bara leta här just nu.
Jag spelar med det privata som insats. Det går inte att förlora. Privat slår personlig varje gång. Visste du det? Lättköpta sidvisningar eller mer relevant än någonsin förut. Det kvittar. Jag måste fortsätta eftersom det är obekvämt. Och jag vill att du följer med.
JEEEY! I'm in you know.
Posted by: Maza | 2007-01-28 at 14.09
För sjutton, jag med! :)
Posted by: S | 2007-01-28 at 21.20
Kajens läsare är de bästa. Stolta, vackra och fulländade går de ut i världen. De väjer inte för någon. De förtjänar all respekt. Och de vinner över alla rädslor.
Posted by: Fredrik | 2007-01-28 at 21.25
Precis som han, gör de det.
Posted by: Maza | 2007-01-29 at 01.08